05 oktober 2006

Med skägget i brevlådan

Heta objekt för närvarande är ett virkat linne (en tredjedel återstår), en stickad tjock herrtröja (halva återstår) och ett babyset till en gosse (sockorna återstår).



Jag har joinat en KAL för gnomer. I veckan fick jag skägg och material till ansikte, beställt från en liten affär i England. Jag har redan börjat sticka luvor, i Top Wool, två gnomer är bortadopterade trots att de ännu icket har sett dagens ljus. Först måste jag dock ha tag i plastgranulat. Varje gnome ska ha en påse fylld med plastkulor i ändalykten så att de sitter stadigt. Knackade på hos dottern med en halvliters plastbytta och undrade om jag kunde få nalla lite ur hennes saccosäck. Fick dock gå därifrån i ogjort ärende, sicken snåljåp!



Detta är mitt första försök att tova (eller filta som det väl mer korrekt heter) vantar. Jag använde Pt2 och Sirdar Funky Fur istället för beskrivningens Tove och Happy. Rekommenderade stickor var 5,5 men någon sådan storlek i strumpstickor kunde jag inte få tag på så jag använde 6:or istället. Stickade storlek 12-14 år. När vantarna var klara nådde de dottern gott och väl upp till armbågen. Slängde in dem i maskinen på 60 grader med massor av skitiga handdukar. Efter första omgången var de efter omständigheterna tämligen opåverkade så de fick sig en tur till. De krympte ihop så pass att en vuxen dam ledigt kan ha dem på sig. Tummen är aningens för lång och de kunde ha varit lite trängre, mina händer gillar att bli ihopkramade. Nå, det blir fler vantar och då kör jag med originalpäls och ulldito.



Ibland behöver man hotta upp stickstämningen lite och detta är vad som går på videon och i öronen på mig för tillfället. Inte samtidigt dock.



Slutligen måste jag berätta om Wiking som mycket upprörd ringde mig häromveckan. En gigantisk enormt jättemegastor (ni hajar va?!) spajder hade valt att slå sig till ro på hans nyinsatta köksfönsterlucka. Där sitter den än idag i sitt nät och smaskar getingar och flugor och blir allt trindare. Jag ler i mjugg och hoppas att det är en hona som kläcker ur sig några hundra bejbikorsspindlar innan vintervilan... Moohahaha!

4 kommentarer:

Anonym sa...

Så mycket garn, det blir många tomtar!

Anonym sa...

Ett tips är att använda ris istället för plastgranulat, det gjorde jag och blev lika bra.

Zina sa...

Många tomtar små eller en gigantiskt stor?

Ris är bra - om adoptivföräldrarna inte väljer att placera tomtändarna i en fuktig miljö...

:D

Anonym sa...

Spindeln ifråga är en Kors spindel. Den har ett kors på ryggen och är faktiskt den enda svenska spindel som spinner runda nät.Den lär också vara giftig, men inte som de riktigt giftiga spindlarna, men det känns om man blir biten av den.
Vi hade en på vårt vardagsrumsfönster en hel månad förra hösten. Vi kollade varje dag om den var kvar och det var så intressant att studera den.