En tämligen voluminös bulle

Hoppsan, så lätt det är att spendera pengar på garn och stickrelaterade produkter. Gulp! Men det är ju så otroligt roligt när man hör postkillen försöka trycka ner något knöligt i brevinkastet, slutligen ge upp och ringa på dörren istället och så står man där med ett paket böcker, tidningar, stickor eller garnnystan i famnen och kanske en avi på något ÄNNU större som ska hämtas nere på ICA. Julafton varje gång! Just nu väntar jag på:

1. Beskrivningshäften från Sandnes, Lanett- och Opalgarn som jag beställt hos Britt Andersson.
2. 4 kg basgarner som jag vill ha i min stash. Morjärvs och Järbos Lovikkagarner, äkta gammaldags "scratchigt" raggsocksgarn, Qualitas strumpgarner samt en hel massa Lowisa (mjuk ull/akrylblandning som ska bli mössor).
3. 3 böcker med vantmönster från Adlibris.
4. Ytterligare två engelska stickböcker från Adlibris (fick en försenad pengajulklapp dagen efter jag gjort min första beställning).
5. Två norska stickböcker från en norsk nätbokhandel, varav den ena är "Krymp!" som jag länge sneglat på.
6. Att brorsan åker iväg till Norge nästa månad men ännu mer att han kommer hem med alla de garner och mönster som han ska få köpa till mig på Strikkedilla!



Förra veckan surfade jag runt på bloggar och såg en otroligt söt tomte gjord efter en beskrivning i tidningen Simply Knitting. Sådana vill jag absolut göra men tidningen var slut på förlaget och på alla ställen som jag vet säljer gamla lösnummer. Vad göra? Jo, jag kastade in en förfrågan på Sticklistan om någon var villig att sälja sitt novembernummer till mig. Gulliga, rara Elisabeth inte bara sålde tidningen till mig utan postade den supersnabbt så att jag hade den dagen efter! *jätteglad* Jag var väldigt nöjd när jag bläddrat igenom den, mycket pedagogiskt upplagda mönster så att även jag som aldrig stickat efter engelska mönster tidigare säkert ska kunna våga mig på The Gnome! Jag köpte även det senaste numret av Simply Knitting och har nu fixat en prenumeration.




Jag borde inte. Jag. Borde. Verkligen. Inte. Men vad fan! *mums mums*




Den senaste tiden har jag stickat lite värmande grejer till Kepsen men dem kan jag inte visa innan hon fått dem för då försvinner ju själva överraskningsmomentet, om hon nu skulle råka tassa omkring här i krokarna. De här pulsvärmarna som jag håller på med stickas i en rapport, 4 varv lång, inte alls komplicerat på något sätt. Men oj vilka problem jag haft att få ihop det. Fem gånger har jag börjat. Fem gånger har jag svurit och rivit upp! Nu räknar jag maskorna. Alla varv. Då blir det rätt. ;)